Zimona

I går fick jag äran att rida på finaste Zimona, vi hade cavaletti som vi utnyttjade genom att träna på att korta och länga stegen. Zimona skötte sig bra och kändes fin överlag sen får hon ju några "attacker" men dom går över fort så snart ska vi nog klara oss utan dom också.

Det är så roligt att rida Z men samtidigt känner jag att jag börjar sakna B en hel del.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0